Fias blogg

Inte direkt inspirerad att skriva just nu, men dagen har gått bra.
Fortfarande full av energi. Var och hämtade ännu en veckas ranson idag.
Också köpte jag munspray, så familjen kan stå ut med mig.
Har skurat och städat hela dagen, så nu är jag nöjd med mig själv och väldigt trött.
I morgon börjar andra veckan. Möte på Xtravaganza på em.
Gäsp! Nu är det sovdags.

Det gick bra igår kväll också.
Nu glömmer jag bort att äta hela tiden...
Lagade kycklinggryta åt familjen och jag fick vaniljshake.
Sopporna är inte goda.
Har försökt krydda dem lite olika, men ännu inte hittat nåt som jag gillat riktigt.
Kycklingsoppan går an och grönsakssoppan också, men hövva vad de andra smakade illa...
Förmodligen för att jag inte gillar svamp, eller sparris.
Får nog leva på shakesen...
Eller hur säger man? Shakearna, shaken... Skitsamma! Ni vet vad jag menar i alla fall...
I morgon ska jag åka och fylla på förrådet och byta ut några äckliga.

På onsdag är det möte igen på Xtravaganza. Då ska jag nog passa på att väga mig, bara för att se om det händer nåt.

De sa på förra mötet att vi ska hamna i något som heter ketonfasen.
Då kommer kroppsvätskorna att börja lukta annorlunda, sa de.
Och det kan jag lova att de gör!! Jag luktar satan!
Pisset, svetten och andedräkten lukar!!
Det är ju pinsamt, när man möter människor, som inte vet hur det ligger till.
Jag försöker att inte andas på folk i alla fall...
Smaken i munnen är också hemsk.

I morgon är det jag som köper munspray!!

:-)

Hoppsan! Hade ju inte tid att blogga igår.
Dag 3 slutade jag tokhungrig. Vaknade dag 4 och inte speciellt hungrig.
På förmiddagen var jag och min son på Tempo i Matfors, för att handla.
När vi kom in där, så hade de just grillat!!
Åh, det finns inget godare än Doris grillade carré!
Det hade de dessutom extrapris på också!
Stod vid charken och funderade lite...
-Men om jag köper ett kycklinglår,då?
Det kan väl inte vara så farligt... Om jag ger hundarna skinnet...
Stod och funderade: -Ska jag, eller ska jag inte...
Åh, vad sugen jag var!

Gissa hur det slutade då.
Gick därifrån utan kycklinglår.
Åh, vad jag kände mig duktig!
Gick förbi korv, läsk, chips också.
Sugen som bara den.

Inser nog att det får bli gubben som handlar hädanefter...

Sedan hade jag massor av energi, helt plötsligt.
Vi åkte och hämtade soffor och garderob, mm hos mamma.
När vi kom hem monterade jag ihop garderoben, satte in sofforna, mm.
Jag glömde helt bort att äta middag!!
Jobbade och slet hela dagen.
Sedan kände jag att det var lördag, och jag hade verkligen gjort mig förtänt av ett glas vin...
Naturligtvis tog jag inget vin.
Fuskade med en clementin istället för middag :-/
Hoppas att inte det var så farligt.

I dag har jag fortfarande massa energi.
Sydde gardiner, städar och fixar med den nya inredningen...
Glömde frukosten.
Åt lunch vid tvåtiden. :-/
Inte ett dugg hungrig än, men dagen är ju inte slut än...
Tänk vad det kan ändras på bara några dagar...
Har ju varit kroniskt hungrig i tre dagar och sedan inte hungrig alls...

Frestelserna är många, men jag klarar dem.
Nu lagar Edvin pasta carbonara, så det luktar bacon i hela huset...

Måste nog gå och ta mig ett glas ramlösa...

ツ

I dag känns det lite som det brukar kännas när jag slutar att röka...
Har lättare till tårar, lite rastlös, sugen på nåt heeela tiden.
Känner att det dröjer nog innan jag slutar med det igen.
Det är ju det enda jag får unna mig själv just nu.
;-)
Börjar faktiskt tycka att det är gott med ramlösa också, hi hi.
Det trodde jag aldrig.

Ska fan klara detta ändå, så det så!
I går kväll, var jag jättehungrig.
Älsklingen satt och smaskade i sig en korvmacka och en öl framför tvn.
Eddan åt skinka...
Åh, vad jag också ville ha...
-Men igen: Jag gjorde det inte! Hah!
Lagade blodpudding till familjen igår, så att inte jag skulle bli sugen.
Funderar på vilken äcklig mat de ska få idag då...
Drar ut på måltiderna mina, tills jag är riktigt hungrig, så kanske det blir lite lättare ikväll, om middagen blir sent...

Jobbigt ikväll, när jag inte får ta lite vin och kinapuffar framför tvn...
Vi får väl se hur det kommer att kännas...
Äh, desto godare kommer vinet att vara, när jag till slut får dricka det igen.
Eller hur?

Jamen det här funkar ju.
Blev lite hungrig igår kväll, men gick och la mig istället.
Fick faktiskt i mig den dära ramlösan också.  Fastän jag inte gillar det...
I dag har jag varit till frissan och klippt mig.
När jag satt där, så var jag tokhungrig, men det gick över, så jag höll på att glömma bort lunchen.
Hjälpte mamma lite med att packa lite saker inför flytten, också var vi lite på stan.

Förut var svågern min här och hjälpte oss med vattenpumpen.
Jag bjöd honom på korvmackor och oboy.
Åh, vad jag ville stoppa en korvskiva i munnen, när jag skar upp den.
Men det gjorde jag inte. Gav till vovvarna istället. Kände mig såå duktig då. :-)
En frestelse som jag stod emot i alla fall.
Hoppas att jag kommer att klara alla frestelser, som kommer framöver också.
Jag ger mig fan på att jag ska fixa detta...

Jahapp. I dag börjar jag med soppor och shaker... Inget annat på tre veckor.
Ja, det får väl gå. Måste ju göra nåt åt min kropp.
Gick med i Xtravaganza igår. Verkar som ett bra sätt för mig.
Tre veckor kommer att gå så fort.
Sedan ska jag lära mig vad jag får äta och sådär, för att fortsätta att gå ner i vikt och sedan behålla min idealvikt.
Just nu känns det som om det svåraste kommer att vara att få i mig tillräckligt med vatten...
I dag blev det en vaniljshake till frukost och Omega3tabletter.
Funderar på att ta en jordgubb till lunch och kycklingsoppa till middag.
Verkar ju inte helt fel.
Klart det kommer att gå bra.
Det är ju bara jag själv som kan göra detta.
Och bara jag själv, som kan förstöra detta.
Tänkte att jag skulle promenera lite idag också, men...
Tror inte det kommer att behövas nån promenad, när jag måste skotta en massa snö.
Den motionen borde väl räcka för en dag.
Ja ja, vi får väl se om jag tar en liten prommis i alla fall senare.

Återkommer i morgon om hur första dagen gått.

:-)

Sibbe är vårt senaste tillskott till familjen.
Hundarna fångade en råtta i våras. Då insåg jag att vi behöver nog en katt...
På semestern åkte vi till min dotter i Vänersborg. Hon hade tagit hem två kattungar.
Hon undrade ifall vi ville ha en.

Jag var lite tveksam. Den ena var så söt, men livrädd för hundarna, så den fräste hela tiden.
Den andra var inte ett dugg rädd. Även fast Freja var så nyfiken och nosade på honom hela tiden.
Vi bestämde då att den vill vi ha om vi ska ha någon.

Då fick han följa med oss till norrland.
Han tyckte inte att det var farligt att åka bil heller.
Namnet funderade vi på ett bra tag.
Sedan kom vi på att Sibbe var ju perfekt.
Det kom av en felsägning av min kompis, som har lite problem med namn. ;-)
Jag tror det var en blandning av Sebbe och Pisse.

Sibbe är underbar. Han tror nog att han är en hund.
Han går ut när hundarna går ut och kommer när man ropar på honom.
Men han är en jäkel på att fånga möss. Han har tagit nästan en mus varje dag.
Också gillar han att reta hundarna. Ibland hänger han i nosen på Freja.
Freja som är så snäll, håller honom på plats med sin käft,
även fast hon skulle kunna äta upp honom i en tugga.

Det var alla husdjuren.

För två år sedan, så jobbade min dotter som barnflicka i Blidsberg utanför Ulricehamn.

När min mamma haft Picasso i ungefär ett år, så ville min dotter också ha en liten hund. Hon sökte på "nätet" och hittade en liten korsning mellan papillon och Lhasa Apso. Hunden var jättesöt!
Min dotter lyckades övertala min dåvarande pojkvän att ge henne till mig i julklapp... 
Vi fick också reda på att mamman till valpen även var mamma till Picasso. De har olika pappor, dock, eftersom Picasso har 5 olika raser...
De är alltså halvsyskon. :-)
Vi funderade hit och dit vad hon skulle heta.
Det vi kom fram till, var att hon var ju söt, som en docka (Dolly) och eftersom jag jobbade med växter, och en "buskig" växt kallas touffe, så ville jag ju att hon skulle heta det, när hon ju såg lite "buskig" ut. Det slutade med en kompromiss...
Hon heter Dolly Touffe.
Nu kallar vi henne allt möjligt. Det kan vara Dollan, Fjollan, Touffsen, och sådana där smeknamn.
Och Picasso kallar vi för Pisse eller PisseNisse. Han är ju hanhund, så han pinkar ju revir överallt, så det var ju lite givet öknamn på honom.

Vi lyckades aldrig lära henne att vara ensam, när vi jobbade, så hon fick vara med Picasso på dagarna. Jag lämnade och hämtade henne varje dag hos mamma. De blev väldigt bra vänner och mamma och jag var hundvakt åt varandra, när nån av oss åkte bort och sådär.
Så Picasso gillade att vara hos oss också.
Vi Har nyligen övertagit Pisse helt, eftersom min mamma flyttat ihop med en man, som har en jakthund, som är mest ute i hundgården. Pisse, som var bortskämd och van att ligga i sängen och sådär trivdes ju inte i en hundgård, så han fick flytta hit till oss istället, och här trivs han.

Det är ganska sjukt egentligen, hur mycket våra husdjur verkligen betyder för oss.
Jag har tre hundar och en katt.
Jag börjar historien om husdjuren med mamma...

Min mamma bodde i Ljusdal, med sin make, som gick bort år 2001, tror jag att det var.
Hon bodde kvar i Ljusdal, efter makens död. Sedan kände hon att hon mer och mer längtade hem till sina hemtrakter och till syrran och mig då, förstås. Ett år efter hennes makes död, flyttade hon till Sundsvall igen.
Men det fyllde ändå inte tomrummet efter maken.
Hon blev sjuk och mådde jättedåligt. det var blodtrycket, hjärtat och jag vet inte allt. Till slut insåg hon att det kanske berodde på att hon var ensam helt enkelt.
Då beslöt hon sig för att skaffa en hund, som sällskap. Sagt och gjort. Hon hittade en söt hund som passade hennes personlighet. Hon frågade mina söner vad de tyckte att hon skulle döpa honom till.
Och vid den tidpunkten var mina söner som besatta av pokemon, och speciellt då Pikachu, så de skrek i kör:
-Döp honom till Pikachu!!!
Mamma hade ju aldrig hört det namnet förut, så hon trodde att de sa Picasso.
Det tyckte hon var ett jättebra namn, så det fick han heta. Han är en korsning, mellan fem olika raser(jag har ingen aning om vilka), men han är go.
Alla mammas sjukdomar bara försvann, när Picasso kom in i hennes liv.
Jag såg det som ett mirakel och han är en underbar hund.

Jag kommer att berätta vidare på husdjurshistorien i morgon. :-)