Kärlek <3
Ganska otroligt, egentligen. Att man kan bli så vansinnigt, galet förälskad... I en hundvalp!
Köpte världens sötaste schäferhundvalp i helgen och hon har redan charmat oss allihop.
Jag hade stora planer på att hon inte ska bli bortskämd och absolut inte sova i vår säng. Det blir ju så trångt, när hon blir vuxen...
Ja, hej du... Inte kan väl jag låta henne ligga på golvet, när vår andra hund och katten ligger med oss i sängen. Känns ju för orättvist. Och jag vill ju att hon ska känna sig som en i familjen...
Ska i alla fall gå valpkurs med henne, så att hon får någon form av grunduppfostran. Vår andra hund, Dolly, som är en liten bitch, gillar inte den nya valpen. Dolly är ju sex år och tycker inte det är så kul, när valpen kommer och vill busa hela tiden.
Katten tycker att det är lite kul att ha någon att retas med igen.
Det är inte en lätt sak att ha en hundvalp. Den kissar och bajsar heeela tiden och lyckas inte alltid pricka tidningarna jag lagt ut i köket. Hon biter på allt, kan inte gå i koppel, blir åksjuk i bilen och kräks, eller bajsar i bilen, stjäl mina tofflor så fort jag tar dem av mig, och hon skäller och gnäller lite då och då... Men hon är såå älskad ändå.
Nu är det ju upp till oss att fostra henne till den hund vi vill ha henne som, och misslyckas vi med det, så är det bara vårt eget fel.
Jag måste alltså köpa en hundkorg åt henne imorgon, så att hon får en egen plats att sova på. Måste också träna henne varje dag att gå i koppel, göra sina behov utomhus, åka bil, lyssna på oss människor och då framförallt mig. Klart jag kommer att fixa det. Men det kommer att krävas en hel del jobb. Tur jag har mycket tid.
Hon har i alla fall redan lärt sig vad hon heter. Kendra heter hon och hon lyssnar alltid, när jag säger hennes namn. Bra början. Bara fortsätta. Men jag måste ju säga att det är ett kärt besvär. Man får ju så mycket tillbaka också av henne. Oj, oj, vad jag är förälskad i vår lilla vovve. :-)
Köpte världens sötaste schäferhundvalp i helgen och hon har redan charmat oss allihop.
Jag hade stora planer på att hon inte ska bli bortskämd och absolut inte sova i vår säng. Det blir ju så trångt, när hon blir vuxen...
Ja, hej du... Inte kan väl jag låta henne ligga på golvet, när vår andra hund och katten ligger med oss i sängen. Känns ju för orättvist. Och jag vill ju att hon ska känna sig som en i familjen...
Ska i alla fall gå valpkurs med henne, så att hon får någon form av grunduppfostran. Vår andra hund, Dolly, som är en liten bitch, gillar inte den nya valpen. Dolly är ju sex år och tycker inte det är så kul, när valpen kommer och vill busa hela tiden.
Katten tycker att det är lite kul att ha någon att retas med igen.
Det är inte en lätt sak att ha en hundvalp. Den kissar och bajsar heeela tiden och lyckas inte alltid pricka tidningarna jag lagt ut i köket. Hon biter på allt, kan inte gå i koppel, blir åksjuk i bilen och kräks, eller bajsar i bilen, stjäl mina tofflor så fort jag tar dem av mig, och hon skäller och gnäller lite då och då... Men hon är såå älskad ändå.
Nu är det ju upp till oss att fostra henne till den hund vi vill ha henne som, och misslyckas vi med det, så är det bara vårt eget fel.
Jag måste alltså köpa en hundkorg åt henne imorgon, så att hon får en egen plats att sova på. Måste också träna henne varje dag att gå i koppel, göra sina behov utomhus, åka bil, lyssna på oss människor och då framförallt mig. Klart jag kommer att fixa det. Men det kommer att krävas en hel del jobb. Tur jag har mycket tid.
Hon har i alla fall redan lärt sig vad hon heter. Kendra heter hon och hon lyssnar alltid, när jag säger hennes namn. Bra början. Bara fortsätta. Men jag måste ju säga att det är ett kärt besvär. Man får ju så mycket tillbaka också av henne. Oj, oj, vad jag är förälskad i vår lilla vovve. :-)
